Snön.

Om någon säger att det snöar igen så kräks jag. Jag satt igår och pratade med David i Kanada om hur snön inte verkar vilja lämna Sverige och att vi antagligen stal deras snö eftersom de uppenbarligen knappt fick någon alls och vi allt. Jag sa då också att nu har det i alla fall inte snöat på typ en vecka och man börjar nästan se barmark på vissa ställen.

När Mirre smsade i morse och skrev att hon var trött på snöäckelväder trodde jag att hon bara skrev det för att, liksom. Tills jag tittar ut. OCH SER ATT DET SNÖAR.

Men i helvete också.

Alltså om jag möts av ännu mer snö går jag seriöst inte ut mer. Jag vill ha vår! Jag vill ha blåsippor och vitsippor i hagen, jag vill se tussilago i vägkanterna och se hur videungen kommer fram, jag vill att björkarna ska bli gröna och himlen ska vara blå, jag vill se vårbäckar med allt smältvatten och jag vill kunna ha söta skor och klänningar på mig, och jag vill ha en anledning att använda mina team JONAS solglasögon!

Det här är inte okej. 15 december kom den första snön, som stannade kvar, och nu har den aldrig varit borta. Det är 17 mars idag och jag tycker seriöst det räcker nu. Ja, det var jättefint med en vit jul och för de som älskar snö är det väl skönt att det varit riktig vinter men någon gräns måste det ju finnas.

Seriöst.

Om det är kallt och regnigt i sommar åker jag till Kalifornien. Jag tar smslån.

: D