Någonting som stör mig något så enormt är alla benämningar på intressen och preferenser som kommer att kallas "tjejigt" och "killigt". Det är ju inget nytt. Det har ju "alltid" pratats om det. Minns när jag var liten och blev kallad den typiska pojkflickan, som lekte ute, klättrade i träd, gillade actionfigurer hellre än barbie, som inte hade klänning, kjol eller rosa kläder på sig och som allmänt bara umgicks med pojkarna i klassen.
Under gymnasiet tror jag, började jag mer uppskatta rosa, bytte klädstil och blev nästan besatt av tanken på att allt jag ägde skulle vara rosa, glittrigt och gulligt. Hela jag blev egentligen gullig. "Vad tjejig du har blivit nu!" var många kommentarer. Att mina intressen hade gått från att vara "pojkiga" och "coola" till att bli "tjejiga" och oftast då också "fåniga".
Det finns så mycket som är så problematiskt med att benämna saker på det här sättet. För det första är det inte speciellt rimligt att tro att de intressen jag har och vad jag gillar att ha på mig på något sätt påverkas av vad jag har mellan benen och vad för kön jag har. I så fall skulle jag genomgått någon sorts könsbyte under mina tonår och det känns inte speciellt troligt, måste jag säga. Jag skulle snarare säga, och det är väl en helt radikal åsikt, jisses, att det jag vill ha på mig, hur jag spenderar min fritid och vad jag har för favoritfärg faktiskt beror på vem jag är, inte om jag är tjej eller kille.
Jag var i en debatt med en lärare på en skola en gång gällande könsroller. "Det är så jobbigt!" sa hon efter en stund i diskussionen. "För jag vill verkligen att min dotter ska ha på sig andra kläder, men hon vill bara ha rosa, jag försöker få henne att ha svart och hon gråter!"
Ja, men då kanske du ska låta henne ha rosa. Att tjejer ska sluta ha rosa helt bryter inte direkt alla normer i samhället och fördomar kring manligt och kvinnligt. Jag ser personligen inget problem med att små flickor vill ha rosa kläder. Det jag ser ett problem med är att man på något sätt trycker in i barn att rosa kläder är "flickiga" och således bara ska bäras av flickor.
Mitt andra jättestora problem med "tjejigt" och "killigt" är att barn så tidigt lär sig vad det är de "ska" gilla enligt samhällets normer. Många leksaksaffärer har som tur är börjat blanda barn i sina annonser (tack för det!) men innan var det pinsamt tydligt i leksakskataloger och affärer att pojkar förväntades vilja ha lego och vattenpistoler, medan flickor skulle vilja ha en leksaksspis och en docka med tillhörande barnvagn. Det här är hemskt! Också något jag märkt under min praktik är hur lärare utan att förstå vad de gör slänger ur sig saker som "Men den här filmen kan vi inte så på hela klassen, det här är en film som bara tjejer gillar!" och missar det faktum att de hade säkert fem pojkar i klassen som gärna hade velat se filmen men som nu får känslan av att det är något fel på dem.
Också problematiskt att det flickiga alltid benämns som fånigt, medan det pojkiga är häftigt, coolt, beundransvärt.
Det är så fel! Det gör mig så arg! Jag gillar rosa, glitter, Disney, sport, tv-spel och Harry Potter - och gör jag det för att jag är tjej? Nej, jag gillar det för att jag är Li. Precis som alla barn kommer gilla saker för att de är barn, och för att de är individer på väg att formas - och deras intressen ska banne mig inte formas av att folk talar om för dem vad de ska gilla beroende på vad de har mellan benen.
Så, det var dagens rant.
