Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var egentligen, men eftersom jag varit med sedan de blev riktigt stora så måste jag ha varit ungefär 9-10 år, alltså är det 14 år sedan idag som jag för första gången hörde Westlife. Jag minns det faktiskt fortfarande, det var på Voxpop, ni vet det där underbara programmet med musikvideor som gick en gång i veckan. Westlifes låt hette If I let you go, och jag minns hur jag stod och lyssnade vid tvn och undrade varför jag inte bara kunde få spela låten om och om igen, för så bra var den.
Egentligen var jag inte förtjust i pojkband då, eller snarare, det fanns bara ett pojkband för mig, Backstreet Boys. Dock kom Westlife i samma skede som Bsb gjorde mig förbannad (Ja, Brian skulle gifta sig. Det krossade mitt hjärta ok) vilket gjorde att det var så lätt att börja älska dem, och älska dem gjorde jag. Jag köpte skivan, dyrkade dem, lärde mig alla låtar utantill, köpte allt som fanns att läsa om dem och började drömma om konserter, och peppa nästa album.
Jag fick gå på Westlife-konsert, Turnaround tour i Globen. Jag gick med pappa som var snäll nog att gå med mig för jag fick inte gå själv, och jag är så lycklig att vi gjorde det. Speciellt lycklig eftersom de filmade just i Globen, det som skulle bli deras Turnaround-dvd.
Jag tycker så mycket om Westlife. Jag älskar dem innerligt, jag tycker att deras låtar är så väldigt mysiga och jag tycker faktiskt, oavsett vad man kan säga om band som håller på för länge, att de fortfarande, för mig i alla fall, höll måttet vid varje ny singel de släppte. Deras senaste album är jättebra, och deras alldeles nya singel, Lighthouse, är helt enkelt fantastisk.
Det var därför mitt hjärta blev en sten idag när jag läste att de ska lägga ner. De gör sitt greatest hits album, de gör sin avskedsturné och sedan går de skiljda vägar. Sedan finns Westlife inte mer.
Fruktansvärt tråkigt. Jag är väldigt ledsen. Jag älskar Westlife, har man lyssnat på något så mycket så är det svårt att se att de inte ska släppa mer skivor, inga mer singlar, inte ha några mer konserter.
De är ju Westlife, liksom. Mina boys. Älskade, älskade Westlife.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
TACK för att du läser min blogg! Lämna gärna kommentarer för då blir jag jätteglad! Blir dock inte glad om du skriver hatiska och främlingsfientliga åsikter. Så försök undvika det, tack!