Att bli nöjd med sig själv

I januari i år så kom jag underfund med mig själv och det faktum att jag verkligen inte var nöjd med hur min kropp såg ut. Jag har alltid tyckt att jag är för tjock, har för små bröst, osv, osv, men det var nu som jag verkligen tyckte att det började gå för långt. Hösten hade varit alldeles för onyttig, jag hade börjat dricka coca cola igen och då nästan dagligen, men dessutom åt jag mycket mer snacks och godis än någonsin förut. Det fungerade helt enkelt inte längre. Då bestämde jag mig för att mer seriöst börja med en lagom diet/träning för att lyckas gå ner i vikt och få en mer tränad och sund kropp.

Sagt och gjort så började jag med detta, och det gick väldigt bra. Nu har det snart gått två månader och jag ser väl helt klart en förändring. Förutom det faktum att jag faktiskt har gått ner i vikt mår jag bättre av att äta sundare och inte fylla mig själv med läsk, men man ser också på olika mått (köpte måttband bara för att inte tappa förtroendet för att jag kan, när vikten stannade upp) att jag blir mindre.

Dock så undrar jag när jag kommer bli nöjd. När man känner att kroppen man har duger, och att man är fin nog. Jag tänker alltid att när jag väl går ner till en viss vikt, en viss storlek kommer jag vara nöjd där. Men jag undrar om det kommer att bli så. Jag är rädd att oavsett hur mycket jag går ner, hur liten min midja än blir och vilka kläder jag än passar i, kommer jag ändå inte känna att jag duger. Att jag är bra som jag är, snygg, kanske till och med.

Rädd att det verkligen ligger djupare än så, att kroppen inte är det som stör, att det egentligen inte handlar om hur stor jag är, vilken byststorlek jag har eller vilka kläder jag kommer i. Att det handlar om något annat som är otroligt mycket svårare att komma åt än att bara gå ner några kilo till, tills det att wii fit säger att man ligger på sin normalvikt, typ.

Jag hoppas att det inte är så. Men rädd ändå att det kan vara så.