Idag tänkte jag göra pannkakor till lunch och även till lunchen imorgon eftersom vi ska var ute hela dagen med biologin då, och alltså behövs matsäck som inte behöver värmas. Pannkakor tyckte jag var en fantastisk idé. När jag var i affären för att köpa mjölk eftersom den såklart var tvungen att vara nästan slut, slog det mig även hur extremt sugen jag var på hallonsylt. Erik föredrar jordgubbssylt så oftast köper vi det, eftersom jag inte är så kräsen. Nu längtade dock mina smaklökar efter den härliga hallonsmaken, så jag begav mig till sylthyllan. Väl där började en debatt utspela sig i mitt huvud, ungefär så här.
"En korv med sylt är ju bra, billigare och lätt att få upp!"
"Men om man köper en burk har man en fin burk. Vill jag verkligen offra någon fin låda för att fylla med korvsylt?"
"Tänk om du inte får upp burken?"
"Klart jag får, jag KAN SJÄLV!"
Mitt självsäkra undermedvetna jag vann, och jag betalade för min syltburk och gick hemåt igen. Att göra pannkakor gick superbra, och sedan kom jag då till ögonblicken då jag skulle öppna syltburken. Jag och syltburken nästan tittade utmanande på varandra som i en gammal westernfilm där vi stod, och jag attackerade och försökte öppna.
Det gick ju inte så himla bra.
Jag slet, drog, använde en handduk, slog burken i diskbänken (efteråt förstår jag inte varför man gör så, trycker den inte in locket ÄNNU mer?!) och till slut försökte jag med en kniv bända upp burklocket. Jag tror att under dessa försök och minuter började jag nästan frustrationsgråta tre gånger och tänka att nu blir det tråkig gammal jordgubbssylt igen. Tills tillslut!!!
Jag hörde ett plopp!! Burken öppnades!!!
Vem är bäst? Jo tack ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
TACK för att du läser min blogg! Lämna gärna kommentarer för då blir jag jätteglad! Blir dock inte glad om du skriver hatiska och främlingsfientliga åsikter. Så försök undvika det, tack!